Viltspår

Lördagen den 2 april så var vi något 10-tal hundar med förare som samlades utanför Skurup för att prova på viltspår. Dimmigt och räligt var det men väl på plats i skogen så började dimman lätta. Senare på dagen blev det t o m riktigt fint väder.

De flesta hundarna var trubbnosar, men det fanns även en med sån där konstig avlång nos och långt hår. Tydligen så det inte nödvändigt med en trubbig nos för att kunna spåra förstod jag.

Vår instruktör, Annika, visade sig vara en "go och glad" dam  som pratade gärna och mycket. Ingen tvekan om att hon hade stor erfarenhet av hundar i allmänhet och viltspår i synnerhet. Däremot verkade hon inte ha speciellt mycket koll på "konventionellt brukspår". Men det spelade ju liksom ingen roll eftersom det inte var det som vi skulle ägna oss åt.

Till stora delar så tycker jag att viltspår liknar konventionellt spår. Men en hel del skillnader finns, t ex längre liggtid, längden på linan, ett skott i slutet av spåret och skanken man släpar efter sig samt naturligtvis blodet. Jag fick även uppfattningen att viltspår är betydligt mer samarbete mellan hund och förare. T ex så visade förarna hundarna väldigt tydligt var spåret började. Kanske var detta för att vi var nybörjade, men som jag förstod det så gör man så även med mer erfarna hundar.

Sammanfattningsvis så var det en trevlig dag med trevlig, engagerad och duktig instruktör, trevliga människor och hundar samt fint väder. Vad mer kan man begära?

Några bilder från dagen finns på http://picasaweb.google.com/MiraTheBoxer/Viltspar20070402#

 /Erik